Immunförsvar som en aidssjuk.
Ångrar inte operationen en sekund, men det här immunförsvaret har ju gett upp. Återigen feber och gråten i halsen. Men det är väl bara att härda ut.
Före op var jag ju också sjuk, på ett annat sätt. Även om jag bara sitter och grinar när jag har feber så väljer jag ändå det framför livet som tjockis med smärta överallt.
Tanken är att jag ska på Black nights hemmapremiär på Behrn arena om ett par timmar. Det faktum att jag fortfarande ligger i sängen som ett kolli talar för att det kanske inte blir som planerat trots allt. Tänkte inleda kvällen med amerikansk fotboll och sen åka direkt till jobbet. Får se om jag kommer igång inom dem närmaste minuterna..
Det fortsätter gå neråt på vågen.
Så jävla nära - 35kg! 12kg kvar sen är jag i mål!
I övrigt händer det väl inte så mycket. Inne i en period då jag är svindålig på mat igen, vissa dagar vill jag inte kliva ur sängen och vissa dagar gråter jag bara. Men däremellan så finns där ljusa dagar, det är inte ett konstant mörker som tur är.
Känner otrolig stress inför kommande vecka då jag inte kommer gå vara hemma så mycket som jag önskar när jag är ledig, men får ta en dag i taget.
Ska masa mig in i badrummet nu och se om jag blir lite piggare av att känna mig snyggare. Om ytan kan mota bort känslan av total kraftlöshet. Den som lever får se!
Trevlig helg!
